Känslor & gränssnitt Definition av begrepp
|
Mikael Johnson Känslor & gränssnitt Definition av begrepp
|
| |
|
||
Definition av begrepp
Känslor
Det finns ingen entydig definition av begreppet känslor. Tvärtom, inom känsloforskningen är definitionen av begreppet fortfarande en av de största tvistefrågorna (Plutowski, 1999). Svaret på frågan "Vad är en känsla?" eller "Vad är känslor?" beror på vilken forskare man frågar och när man frågar forskaren. Varje definition av begreppet känslor reflekterar forskarens egna forskningsintressen, metodiska och teoretiska inrikting samt de teoretiska och förklarande traditioner inom paradigmet, som han eller hon forskar inom. Definitionen reflekterar utan tvivel också den "rörelse" som råkar dominera psykologin vid den tidpunkten. (Cornelius, 1996, s.9)Svenska Akademiens ordlista definierar känsla som "kännande el. upplevelse av lust el. olust o.d." (SAOL, 1998). Då känsloforskare talar om känslor (eng. emotions), inkluderar de visserligen sinnesrörelser och kroppsliga förnimmelser (eng. feelings), men anser samtidigt att begreppet känslor är mycket mer än så. Känslor kan också karakteriseras av expressiva reaktioner, som t.ex. leenden, en rynkad panna eller ihopbitna tänder, av fysiologiska reaktioner, som t.ex. ökad puls eller tårar, av beteende, som t.ex. att springa bort, söka tröst eller gnida sina händer mot varandra, och av insikter av olika slag, som t.ex. insikten att ha blivit felaktigt behandlad av en annan. De flesta forskare är överens om att känslor innefattar de ovannämnda begreppen, men de är oense om vilken av dessa komponenter som är viktigast och skall användas för att skapa en definition av begreppet. (Cornelius, 1996, s.10)
Det råder ganska stor oenighet i psykologin om vad man ska räkna som känslor (Egidius, 1986, s.81). Känslor är mer än behov och drifter, om vilka t.ex. Maslow talar om med begreppet behovshierarki (Gleitman, 1999, s. 741). För det första kan varje känsla ha många olika orsaker, medan behov eller drifter oftast har en unik orsak: hunger har att göra med blodsockernivån, uppmärksamhet och trötthet har att göra med kroppens tillgängliga energi. För det andra kan känslor resultera i många olika beteenden: det finns otaliga sätt att dämpa rädsla eller lindra sorg. Hunger, däremot, mättas främst genom att äta och trötthet botas med sömn. Trots att det är svårt att dra gränser, anser Plutowski att känslor står över behov och drifter, eftersom känslor temporärt kan dämpa behov, t.ex. rädsla eller avsmak kan dämpa hunger (Plutowski, 1999). Total kontroll över behov och drifter har känslor inte, eftersom man skulle gå under om t.ex. ilska hela tiden kunde dämpa behovet att sova eller äta (Minsky, 1985, s. 43).
Goleman (Goleman, 1995, s. 290) noterar att känslor är kortvarigare och häftigare fenomen än humör och temperament: "medan det är relativt ovanligt att vara arg som ett bi en hel dag, är det inte lika ovanligt att vara på ett buttert och vresigt humör, där kortare vredesutbrott lätt kan framprovoceras". Exempel på känslor, eller snarare känslotillstånd, är enligt Goleman: vrede, sorg, rädsla, glädje, kärlek, överraskning, avsky, skam. Det är viktigt att inte sätta likhetstecken mellan känslotillstånd och känslouttryck, dvs att skilja mellan t.ex. vrede och agression. Agression är ett beteendemönster och ett, bland många andra, sätt att uttrycka känslotillståndet vrede. (Egidius, 1986, s. 78)
Förutom att fundera över vad känslor är, har känsloforskare också spekulerat om varför vi har känslor. I den här kontexten avser de inte varför någon har en given känsla vid en given tidpunkt, utan närmast varför människan har utvecklat specifika känslor och varför dessa känslor är strukturerade som de är. (Keltner & Gross, 1999, s. 471) Här skiljer sig åsikterna och Cornelius (Cornelius, 1996, s.11) räknar upp fyra olika traditioner inom känsloforskningen: det darwinistiska, jamesiska, kognitiva och det konstruktivistiska synsätten.
Det darwinistiska synsättet på känslor betonar känslornas funktion under evolutionens lopp genom det naturliga urvalet. Eftersom människor har delar av sin evolution gemensam med andra däggdjur, borde de mänskliga känslorna visa likheter, speciellt funktionella sådana, med känslor hos andra däggdjur. Psykologer som arbetar inom den här traditionen fokuserar på människors och djurs känslouttryck, liksom Darwin gjorde. Det jamesiska synsättet på känslor är inspirerat av filosofen och psykologen William James, som ansåg känslor vara upplevelser av biologiska förändringar i kroppen. Det kognitiva synsättet betonar tankens och insiktens roll då känslor väcks och fokuserar på hur känslor följer av att individen värderar händelser i omgivningen. Det konstruktivistiska synsättet vägrar godkänna att känslor är enbart biologiska fenomen och talar i stället om känslor som kulturella konstruktioner med social funktion. (Cornelius, 1996, s.11-12)
Gränssnitt
Gränssnitt ges i Svenska Akademiens ordlista två betydelser: "förbindelselänk mellan en dator och dess kringutrustning; även om program som underlättar kontakten mellan dator och användare". (SAOL, 1998) I den här kontexten är det den senare betydelsen, dvs gränssnittet som "förbindelselänk" mellan datorn och användaren, som avses. Datorn behandlar symboler och tecken, men dess språk på den mest grundläggande nivån är nästan omöjligt att förstå. Datorn tänker - om tänka är det rätta ordet för det - i små pulser av elektricitet, vilka representerar "på" eller "av", noll eller ett. Människor tänker i ord, koncept, bilder, ljud, associationer. För att datorn och människan skall kunna samarbeta, krävs ett gemensamt språk, ett gränssnitt. (Johnson, 1997, s. 14)Med gränssnitt avser jag i den här texten främst ett grafiskt användargränssnitt eller GUI (eng. Graphical User Interface). Termen avser ursprungligen en visuell representation av digital information, men nuförtiden kan man också godkänna tal, ljud och musik som delar av ett GUI, utan att någon höjer på ögonbrynen. Det första grafiska användargränssnittet utvecklades under 1970-talet Xerox laboratorier i Palo Alto, men blev populärt först i och med Apple Macintosh. (Ibid, s.16) Xerox hade fått de flesta idéerna och metaforerna av Douglas Engelbart, som presenterade ett årtionde av forskning under en produktdemonstration hösten 1968 vid en datorkonferens (Engelbart, 1988). Engelbart, "det moderna gränssnittets fader", i sin tur var mycket inspirerad av Vannevar Bush, en amerikansk radar-operatör under andra världskriget. Bush insåg att radarskärmen är en representation av verkligheten och skrev en artikel om en hypotetisk maskin som han kallade Memex, den första visionen av dagens persondatorer och internet. (Bush, 1945)
Dator
Termen dator myntades i svenskan 1969, enligt den etymologiska ordboken Våra ord (Våra ord, 1982), och ansågs då synonym till datamaskin, en term som myntades 1957 (Ibid.). Jag använder termen dator, liksom känslor och gränssnitt, som ett paraplybegrepp, men jag vill betona datorns förmåga att manipulera symboler, inte bara datorns förmåga att utföra beräkningar. Med att manipulera symboler avser jag det faktum att datorn manipulerar ett universalalfabet av nollor och ettor, vilka kan ges vilken betydelse som helst. Det innebär t.ex. att varje dator kan, genom programmering, simulera alla andra datorer – både nuexisterande och alla datorer i framtiden. (Finneman, 1997, s.143-144)
[ Nästa sida | Föregående sida | Innehåll ]