Känslor & gränssnitt Slutsatser & avslutning
|
Mikael Johnson Känslor & gränssnitt Slutsatser & avslutning
|
| |
|
||
Slutsatser
Jag har redogort för utvecklingen inom två olika forskningsområden, som tidigare ansetts vitt åtskilda, men som numera närmat sig varandra mer och mer. Efter min genomgång av dem kan jag konstatera att de dels influerat varandra och dels blivit influerade av samma större "rörelser" och traditioner inom vetenskaperna, t.ex. behaviorismen, kognitivismen och konstruktivismen. En klar skillnad kan man dock märka i olika tidpunkter för de olika influenserna. Behaviorismens inflytande på databranschen var stort ända till 1980-talet, medan inflytandet inom känsloforskningen minskade redan ett tjugotal år tidigare. Då det kognitiva synsättet, med Arnold i spetsen, påverkade känsloforskningen redan i början av 1960-talet, märkte man tydliga kognitiva teorier inom databranschen först i och med Norman på 1980-talet. På samma sätt kan jag också konstatera att konstruktivismen genom Averills teorier influerat känsloforskningen sedan tidigt 1980-tal, men bryter först nu fram inom databranschen.Då man gör sådana här jämförelser bör man dock minnas, att begreppen ändrar betydelse med tiden. En konstruktivistisk teori i början av 1980-talet skulle kanske inte klassificeras på samma sätt idag, men den var säkert konstruktivistisk i förhållande till andra teorier som presenterades då. Begreppet känsla har också ändrat betydelse genom tiden. Utöver de definitioner som omnämnts hittills, kunde känslor vara passioner enligt Descartes på 1600-talet (Cornelius, 1996, s. 156), instinkter på 1930-talet (Averill, 1992, s. 8), sanna känslor (eng. true feelings) (Ibid., s. 16) och drifter (Minsky, 1985, s.163) på 1970- och 1980-talet.
Avslutning
Under de senaste fem åren har forskningen kring användarens känslor utvecklats från att vara en "social dimension" till ett eget forskningsområde. Idag nämns ett otal konferenser om känslor och gränssnitt på ett nätforum för känslor (Cañamero, 1999) och det finns en websida om socialt intelligenta agenter (Dautenhahn, 1999). Plutowski är fullständigt övertygad om att datorer kan simulera en enklare känslomodell, på en nivå jämförbar med djurs känslor. Gränssnitt håller kort sagt på att övergå från känslokalla till, om inte känslofulla, åtminstone känslosamma. Vi är påväg mot det stora framsteg Picard förutspår i och med att datorer får förmågan att uppfatta och uttrycka känslor:Computer-based communication is affect-blind, affect-deaf, and generally speaking, affect-impaired. A quantum leap in communication will occur when computers become able to at least recognize and express affect. (Picard, 1997, s.15)
[ Nästa sida | Föregående sida | Innehåll ]