Essä

Uppgiften i den fjärde omgången är att skriva en essä. Essän skall främst bestå av sakinnehåll, fast det är också tillåtet att framföra egna insikter gällande det valda ämnet. Det krävs en bra skriftlig stil och korrekt användning av, och referering till källor.

Essäns form

Essän skall bestå av tydlig, lättläslig saktext. Texten består av hela meningar och paragrafer. Franska streck eller enstaka, osammanhängande tankar hör inte till en god stil.

En bra essä formar en strukturerad, logisk helhet. Därför lönar det sig att fundera på strukturen redan före man börjar skriva. Essän skall delas in i kapitel och den bör innehålla mellanrubriker. Efter huvudrubriken skall det finnas ett abstrakt eller en sammanfattning, som är en paragraf långt, följt av en innehållstabell. I slutet skall det finnas en källförteckning. Själva innehållet skall bestå av tre delar: En klar introduktion, en mittendel som behandlar ämnet, och ett sammanfattande slut. En bra essä håller sig i sitt ämne och hanterar det ändamålsenligt. Kom också ihåg att ge en rubrik åt essän.

Essäns längd är inte en relevant del av bedömningen, men de sakerna som krävs i essän borde man kunna uttrycka med ungefär 800-1200 ord. Det viktigaste är att kunna visa att man förstått ämnesområdet och identifierat de viktigaste sakerna.

Det lönar sig att rita bilder som förtydligar saker i texten. Du kan rita bilderna själv och skanna in dem på datorn eller använda något ritprogram. Om du lånar existerande bilder någonstans ifrån så måste du referera till den ursprungliga bilden.

Citerande och källreferenser

En essä består inte av löst ihoplimmade meningar och bitar av text som har plockats från diverse källor. Det är meningen att texten är huvudsakligen skrivet av skribenten själv. Då man refererar till tankar som andra skribenter framfört, måste man kunna visa till källan. Det här gäller både för direkta textcitat och för andras idéer som man skrivit med egna ord. Att låna utan att referera är plagiering!

Då du refererar kan du använda antingen Harvard-systemet eller något numrerat referenssystem, som t.ex. Vancouver-systemet. I Harvard-systemet refererar man till en källa i texten genom att skriva skribentens släktnamn och källans publiceringsår i parentes efter citatet, medan man i källförteckningen placerar källorna i alfabetisk ordning enligt skribenternas släktnamn. I Vancouver-systemet ordnar man källorna i källförteckningen enligt deras första förekomst i texten. Då får varje källa en unik siffra, som sedan omringas av hakparenteser då man refererar till källan i texten.

Harvard-systemet ger större vikt åt skribenterna och man behöver heller inte göra desto större ändringar till källförteckningen då man tillsätter nya källor. I numrerade referenssystem måste man ändra på numreringen om man tillsätter en källa mitt i listan. Själva referensen i texten tar större utrymme i Harvard-systemet än med numrerade referenssystem, men i det senare fallet får man ingen information om källan utan att behöva gå till källförteckningen.

Här är några exempel på bägge system för en bok- och tidningskälla:

När man i texten refererar till källförteckningen skall man alltså antingen nämna skribentens släktnamn och källans publiceringsår i parentes eller enbart källans källnummer i hakparentes, beroende på vilket system man använder. Ifall verket som man refererar till är längre än en några sidors artikel, skall man dessutom nämna vilken sida eller sidor man refererar till. Exempel: [21, s. 13] eller (Turing, 1937, ss. 234-245). Man skall dessutom referera på ett sådant sätt, att det är entydigt vilken del av texten som är citat och vilken del som är skribentens egna tankar. Om t.ex. en hel paragraf är ett citat, skall man sätta referensen efter punkten av paragrafens sista mening. Om bara en mening är ett citat, skall man sätta referensen efter punkten av meningen och om bara en sats är ett citat, skall man sätta referensen före satsens slutande märke (vanligen ett komma eller en punkt).

Då man citerar internetsidor skall man inkludera i källförteckningen, utöver de normala uppgifterna, också adressen och datumet då man läste den texten man refererar till.

Du kan hitta artiklar på nätet om både Harvard- och numrerade referenssystem. Före du börjar konstruera källförteckningen lönar det sig att läsa lite om citering och referenser från t.ex. följande länkar:

Returnering

Essän bör returneras som en PDF-fil. Man får använda eget omdöme gällande fonten, dess storlek och radavståndet, men för att göra assistenternas arbete så lätt som möjligt rekommenderas det att radavståndet är åtminstone 1.15.